1944-2016
Idé- och lärdomshistorikern Karin Johannisson har gått bort i sviterna av en hjärntumör. Hon var sedan 1996 professor vid Uppsala universitet med inriktning på medicinhistoria.
Vid sidan av sitt akademiska värv skrev Karin Johannisson en rad populärvetenskapliga böcker som nått en stor publik. Hon blev också mångfaldigt prisbelönt, fick konungens medalj och utnämndes till hedersdoktor i medicin. Så sent som i somras tilldelades hon Övralidspriset med motiveringen: "För ett lärdomshistoriskt författarskap som slår en bro mellan humaniora, medicin och psykologi i den breda folkbildningens tecken."
Fyra av Karin Johannissons böcker har nominerats till Augustpriset; Den sårade divan, Melankoliska rum, Kroppens tunna skal samt Den mörka kontinenten.
Av: Johannisson, Karin
Professor emerita i idé- och lärdomshistoria Karin Johannison undersöker växelspelet mellan individ och sjukidentitet. Hon skriver om Agnes von Krusenstjerna, Sigrid Hjertén och Nelly Sachs. Till skillnad från de flesta kvinnor med psykiatrisk diagnos under 1900-talets första hälft behåller de sin professionella identitet livet igenom. De är sårade divor, var och en på sitt vis
Snittbetyg 5 av 1 st röster. Klicka för att sätta betyg på Den sårade divan.Av: Johannisson, Karin
Melankoli har alltid funnits, med olika namn under skiftande tider. Förf., professor i idé- och lärdomshistoria, undersöker melankolin ur såväl ett historiskt som ett nutida perspektiv. Genom det långa perspektivet visar hon hur känsloregistren varierat, men också hur de mörka känslorna kunnat rymmas inom det normala. Ju mer sårbarheten benämns med diagnostiska namn, desto mer riskerar vi att krympa normaliteten. Förlaga: Bonnier, 2009
Klicka för att sätta betyg på Melankoliska rum.Av: Johannisson, Karin
En medicinhistorisk exposé över mötet mellan patient och läkare från 1700-talet till det tidiga 1900-talet. K.J., professor i idé- och lärdomshistoria, beskriver hur läkaren förvandlas från en deltagande rådgivare till en kylig och objektiv vetenskapsman. Den tidiga diagnostiken byggde på att läsa av kroppens yttre tecken på sjukdom, metoderna var ofta brutala och utan hänsyn till den sjukas integritet. Inläst ur Norstedt, 2004
Klicka för att sätta betyg på Tecknen.Av: Johannisson, Karin
K.J., professor i idé- och lärdomshistoria, undersöker i denna essä en speciell känslas förvandlingar genom historien - nostalgin. Från att ha varit en rent medicinsk diagnos, definierad som hemlängtan, har den genomgått ständiga betydelseglidningar. Den har tolkats i patologiska termer, men också i politiska, sociologiska och existentiella. Vilka känslor har lyfts fram genom historien och vilka har uteslutits? Inläst ur Bonnier, 2001
Klicka för att sätta betyg på Nostalgia.Av: Johannisson, Karin
Kroppen som mötesplats för natur och kultur är det genomgående temat i de sex essäerna som handlar om bl.a. avrättningar, dissektioner och obduktioner, flickors galenskap i 1700-talets Sverige. Olika medicinska kulturer jämförs och analyseras mot bakgrund av sjukdomsbegreppets historia. Stimulerande associationer och resonemang refererar till både fack- och skönlitteratur
Klicka för att sätta betyg på Kroppens tunna skal.Av: Johannisson, Karin
Förf., professor i idé- och lärdomshistoria, problematiserar diagnoser som bleksot, kloros, neurasteni och hysteri. Undersökningen rör sig mellan åren 1880 och 1930. Förf. hävdar att medicinsk diagnostik är tidsbunden och att synen på kvinnlig sjukdom och psykiatri påverkas av det omgivande samhällets ekonomiska och politiska strukturer
Klicka för att sätta betyg på Den mörka kontinenten.Av: Johannisson, Karin
K.J., 1944- , docent i idé- och lärdomshistoria ger nya perspektiv på medicinens historia. Tonvikten ligger på medicinens sociala och kulturella sammanhang. Bl.a. jämförs synen på Aids med synen på tidigare epidemier som pest och kolera. Den medicinska sexualsynen kring år 1900 tas upp. De franska revolutionärernas tankar om medicinen behandlas m.m. Infallsrik och stimulerande
Klicka för att sätta betyg på Medicinens öga.Av: Johannisson, Karin
Drömmen om det mätbara samhället (inspirerad av Newton och Descartes) födde på 1600- och 1700-talen den politiska aritmetiken. Samhället skulle styras och mätas med uträkningar och siffror. K.J. beskriver idéerna och utvecklingen i England, Tyskland och Sverige samt drar paralleller till dagens sociala ingenjörskonst. För samhällsvetare, statistiker och alla med intresse för samhällsutveckling och vad som styr den
Klicka för att sätta betyg på Det mätbara samhället.Tidskriften Grantas premiärnummer på svenska innehåller noveller och essäer av bland annat A.S. Byatt, Junot Díaz, Peter Fröberg Idling, Karin Johannisson, Haruki Murakami, Julie Otsuka, Lena Sundström, Amanda Svensson och Jerker Virdborg. Temat är gränser och hur de definierar världen: åtskiljer, håller tillbaka eller utmanar
Klicka för att sätta betyg på Granta.